Saknar

Nu har jag jobbat i flera dagar. En ledig dag väntar imorgon sedan jobbar jag varje dag fram till tisdag nästa vecka. Alltså har jag inte träffat mina barn ordentligt på väldigt länge känns det som. Det har blivit några timmar här och där men inte några längre stunder då passen jag jobbar kan vara riktigt långa, 6.45-21.30 är en vanlig tur.
Och nu när jag äntligen har en hel ledig dag åker Oskar bort... Han ska tillbringa ett par dagar ute hos farmor och farfar på Stenskär. Det är han väl värd efterom det inte blir så mycket att göra för honom här hemma, då vi i princip går i omlott med våra jobb, det blir svårt att hitta tiden. Ute på Stenskär kan han åka båt, fiska, klättra på klipporna, plocka blåbär osv. Med full uppmärksamhet från farmor och farfar.
Men det skär i mammahjärtat. Han kommer kanske hem på onsdag men då jobbar jag. Torsdag och fredag jobbar jag 8-21 så då blir det inte mycket tid till att hinna ses, om alls någon. Alltså får jag träffa honom på lördag. Lördag! Det är ju evigheter till dess! Och dessutom blir det inte mer än några timmar eftersom jag jobbar igen på eftermiddagen..

Jag har verkligen ingenting emot att jobba, jag trivs med jobbet. Det enda som känns trist är att jag inte hinner med allt jag vill hinna med hemma. Och att jag inte får vara så mycket som jag vill med barnen. Jag tröstar mig med att det är så här under en kort period och att vi verkligen behöver pengarna.

Efter den här intensiva jobbperioden, då vi äntligen har lite mer pengar att röra oss med, ska jag ta igen förlorad tid och göra något riktigt skoj med dom små finingarna! Det är vi väl värda.

Världens finaste barn!