Att göra ingenting

Jag är verkligen urdålig på det. Att göra ingenting alltså. Idag är Elin på dagis, Oskar hos dagmamman och Tommy är i skolan. Sådan dagar som jag kan längta efter när allt är körigt. Att bara kunna få ta det lungt, läsa en bok, kolla på TV, surfa.. Men när dessa dagar inträffar, som idag, blir jag rastlös och känner att jag måste göra något. Men vad göra? Jag storstädade igår så det behövs verkligen inte städas. Tvätten har jag precis tagit hand om. Ska jag rensa ur garderober? Städa i källaren? Ta en promenad?
Eller helt enkelt träna på att bara vara? Slappa och hämta krafter. Trots allt är jag rejält sjuk.
Och så är jag orolig. Undrar hur det går för Elin. Lämningen hade gått jättebra, precis som igår. Just nu sitter dom väl och äter lunch. Går allt bra ska hon också sova där. Personalen skulle ringa efter lunch och berätta hur det går. Om hon blir kvar eller om jag ska hämta henne.
Jag vill att det ska gå bra och att hon kan sova på dagis men jag saknar henne också och skulle inte bli ledsen om hon kom hem. :-)

Men herregud, jag måste bli bättre på att slappa! Hur gör man? Vad gör ni om ni är ensamma hemma och inte har några direkta måsten att göra?
Jag ska börja med att äta lunch i lugn och ro!

Positivt

Nu har det varit så mycket sjukdomar och elände i den här bloggen så jag måste skriva att det faktiskt händer bra saker hos oss också.
Elins inskolning går framåt! Ett tag trodde jag aldrig att jag skulle få uppleva detta. Men idag har hon blivit lämnad på dagis för första gången. Och det gick bra!
Tommy lämnade henne vid 9.30, han skulle höra av sig efter en halvtimme och höra hur det gick. När han ringde gick allt strålande och hon lekte så bra. Han skulle återkomma före lunch för ny rapport eller eventuellt åka dit och äta med henne. Han ringer före lunch, fortfarande går allt bra så hon fick vara kvar och äta också.
Tänka sig, efter snart fyra veckor och en miljard sjukdomar har hon faktiskt varit själv på dagis! Under inträffar visst. *s*
Och det bästa av allt. Hon var inte ett dugg ledsen när Tommy gick.

I morgon ska dagens procedur upprepas. Och om allt går bra även då, ska hon få sova där. Är mycket tveksam över om det kommer gå lika bra eftersom det är jag som ska lämna henne, men jag hoppas det. Nu har jag vetskapen om att det faktiskt går och att hon verkar trivas. Skönt!

Här är hon vår lilla dagistjej (fast just på kortet är hon iofs hemma.. *s*)! I full färd med att måla med vattenfärg, efter ett tag var hon dock mest fascinerad över färgen på händerna och inte av att måla.. :-)

Smälter

Oskar har varit helt omöjlig i ett par veckor nu. Han är som en liten tonåring som får utbrott och smäller i dörrar för minsta lilla. För att helt plötsligt bli som vanligt igen. Mycket ombytlig och mycket jobbigt för oss föräldrar.
Ikväll var en sådan där kväll då man riktigt längtar efter att barnen ska gå och lägga sig så man får lite lugn ro. Jag jobbade natten till idag och har väl inte riktigt sovit så mycket som jag borde ha gjort plus att Elin varit förkyld och helst velat bli buren. Oskar har levt rövare och tja, det har varit allmänt tjafsigt.
När kvällen väl kom låg jag och Oskar i hans säng. Då, när vi ligger där och gosar, smälter jag. Då spelar det ingen roll hur dagen har varit. När hans lindar sina små armar om min hals och viskar "Jag älskar dig, mamma. Du är världens snällaste" glöms allt det andra bort. Då är livet bara varmt, tryggt och kärleksfullt.

När jag sedan får denna lapp från gosungen känns det som jag aldrig mer kommer kunna bli arg! :-)

Sjukstatus

Elin: förkyld och feber
Tommy: fortfarande magjuk eller vad det nu är
Jag: förkyld
Oskar: FRISK!!

Vad är det här egentligen? Börjar på allvar misströsta. Ska vi aldrig få vara friska? Ska vi någonsin kunna skola in Elin på dagis? Hon lär inte kunna gå i morgon heller, eventuellt på tisdag. Om ett mirakel inträffar.
Inskolningen började för tre veckor sedan och vi har varit där fem gånger. På en föreläsning för ett tag sedan fick Tommy lära sig att 50% sjukfrånvaro var något man kunde räkna med de första året på dagis. Ha! 50%, det är ju skitmycket! Jag skulle vara överlycklig om vi kunde vara på dagis 50% av tiden.

En i familjen är åtminstone frisk, alltid något. Så Oskar ska få åka iväg till dagmamman i morgon iaf. Och släpa hem lite nya baskilusser. Halleluja.

Sju sanningar

Har blivit utmanad av Pernilla att berätta sju sanningar om mig själv. Here it goes:

1. Jag har det senaste året blivit i det närmsta en träningsnarkoman. (Börjar jag bli som min mor? ;-)) Får jag inte röra på mig på något vis varannan dag bli jag... mindre rolig om jag säger så.

2. Jag gillar ordning och reda omkring mig. Vilket inte alltid går ihop med min kära sambos leverne. *s*

3. Är mycket social och kan sitta och prata i timtal med vänner och familj. Gillar inte att vara hemma en hel dag utan att träffa någon (läs vuxen människa).

4. Pratar i telefon med min mamma i princip varje dag. Och ändå träffas vi flera gånger i veckan. Ibland pratar vi någon halvtimme i telefon precis innan vi ska träffas. Tommy får dåndimpen varje gång.

5. Jag äter alltid samma sak till frukost. Mackor med ost och thé till. Mackorna ska givetvis doppas. Ledsnar aldrig.

6. Jag har varit aerobicledare en gång i tiden.

7. Gillar att festa. Och festa nuförtiden innebär inte att supa sig askalas (som visst inträffade titt som tätt förr i tiden... *s*). Nä, nuförtiden är den bästa festen god mat, gott vin i trevligt sällskap och med bra musik. Eller förresten, att gå på Rumbo (den lokala motorcykelklubben som även anordnar liveband och bar. Ja, jag bor på landet! :-)) och lyssna på morbrödernas band och rocka loss hela natten är inte fy skam det heller! :-D


Jag tror de flesta redan har gjort denna utmaning. Men Matilda och Marie kan få äran!

Reglerna är enkla:

Länka till den som utmanat dig
Berätta sju sanningar om dig själv
Utmana sju personer
Lämna ett meddelande till dem du utmanar

Födelsedag

Grattis på födelsedagen, Tommy!
Hoppas du får en bra dag idag och att vi mellan alla kräktorkningar och penicillinutdelningar kan ha något slags firande tillsammans i den här sjukstugan. ;-)

Älskar dig massor!

Det är inte sant!

I morse hörde jag hur Elin kräktes inne i sin säng. Upp med henne och ta av alla sängkläder, tvätta ren liten unge. Hon verkade må bra efter det, drack sin välling och sprang omkring och lekte.
Men sedan... På bara ett par timmar har hon kräkts tre gånger till. Stackars fina flickan..
Bara till att ringa dagis och säga att vi inte kan komma idag. Heller. Den här inskolningen kommer gå till världshistorien som den längsta ever. Det är en never ending story.
Undrar om hon kommer vara färdiginskolad i mars då jag börjar skolan?

Uppdatering: Nu kräks även Oskar. Det är roligt nästan jämnt.
Stackars, stackars söta barn..

Överraskad

Fick en ros av Tommy idag. Med en lapp hängandes på. Vad som stod kan ni läsa på fotot. Barnvakt har han fixat. Fast det höll på att bli väldigt förvirrat ett tag. Eftersom jag inte visste något om planerna inför kvällen bjöd jag in mamma och Sofia (barnvakterna) på lite vin ikväll. Sedan berättade jag glatt för Tommy att dom skulle komma. Då kände han att det var dags att ge mig blomman.. :-)

Så himla fint. Så himla välbehövligt. Så himla glad jag blev! Och överraskad!

Idag vardag, imorgon helg

Idag var båda barnen tillbaka till dagmamma/dagis efter att ha varit hemma en hel vecka. Oskar sprang in och lekte med sina kompisar på en gång, hade knappt tid att säga hejdå. Det märktes att han hade saknat kompisarna.
Elins inskolning fortsatte idag. Vi ligger lite efter de andra barnen som kan bli lämnade en stund vid det här laget. Vi får ta det i vår egen takt helt enkelt. Idag var vi iaf kvar och åt lunch vilket uppskattades av lilla fröken. Två portioner slukade hon nästan utan hjälp från mig. Känns skönt att hon är så pass duktig på att äta själv då det finns många andra småttingar för personalen att hjälpa.
Hon kommer fortfarande till mig för att kolla var jag är, att jag finns kvar, men idag tyckte jag att hon var lite mer självständig. Hon satt i en frökens knä och läste bok och en annan fröken fick byta blöja. Nu är det två dagars ledighet så vi får se på måndag om framstegen sitter i.

Helg ja. Imorgon går barnkalaset av stapeln. Det kalaset som inte blev av förra lördagen. Det kommer bli livat kan jag lova! :-)

Såja

Nu känns det bättre. Kom iväg på träning igår kväll och innan det hann jag med en snabb fika med Jenny. Idag har jag åter igen träffat Jenny; vi träffades i en lekpark så att Oskar och Saga fick leka, Elin kunde roa sig på lekplatsen och jag och Jenny kunde prata lite strunt. :-)
Idag har humöret och tålamodet höjts betydligt. Det märktes att vi alla tre behövde komma ut.
I morgon väntar en repris vid lekplatsen. Tänk vad lite social samvaro och frisk luft kan göra skillnad! :-)

Ruttnar

OK, jag erkänner. Jag ruttnar på att sitta hemma själv dagarna i ända med barnen. Missförstå mig inte nu, självklart älskar jag mina barn och självklart vill jag spendera så mycket tid som möjligt med dom. Men. Som det har varit den senaste veckan har jag knappt kommit utanför dörren och det är nog det jag ruttnar mest på.
Oskar har varit sjuk så vi har inte kunnat åka någonstans och ingen har heller varit här och hälsat på. Tommy har jobbat/gått i skolan så jag har varit helt utan vuxet sällskap i nästan en vecka.
Jag har tagit med mig Elin ut någon timme om dagen så att hon ska få lite frisk luft, men vi har inte kunnat gå ifrån gården eftersom Oskar varit inne ensam*. Och tomten är ingen trevlig plats för tillfället. Jag säger bara lera..
Nu har Oskar börjat tillfriskna så även han börjar bli rastlös. Elin har över huvud taget inte blivit sjuk så hon har nog tröttnat för länge sedan.
Idag var vi faktiskt ner till affären en sväng *halleluja*. Har sedan i onsdags bara varit ute på en promenad och så en sväng till akuten med Oskar. That´s it. Idag fick jag alltså se lite folk, trevligt.
Vi är inte vana med det här. Vi är vana med att det händer saker; åka och hälsa på folk, folk som kommer hit och fikar, jag är van vid att komma iväg och träna och träffa människor!
Idag skulle dock morfar trotsa sjukdomar och komma hit ändå. Och ikväll får Tommy hålla sig hemma så jag kommer iväg på träning.

* Oskar får vara inne ensam om vi bara är ute på gården. Han kan ringa mig på mobilen och jag går in titt som tätt för att titta till honom. Oftast vill han titta på film då vi går ut och där sitter han sedan hela tiden. Kanske vanskligt men vad tusan ska jag göra? Elin måste få komma ut en sväng varje dag annars klättrar hon på väggarna!

Dagens i-landsproblem

Nu har de senaste blogginlägget enbart handlat om sjukdomar så här kommer nu något helt annat.
Syrran är som bekant i New York och jobbar. Jag och Jenny har tänkt att någongång under året åka för att besöka henne. Frågan är när.
Jag har tidigare bara varit i Los Angeles och har inga riktiga begrepp om hur vädret är New York. Inte för att det spelar någon större roll. Vi är där för syrran och shoppingen! :-) Fast det ska helst inte vara för varmt, så sommarmånaderna går bort. Då kostar förresten resorna typ det tre-dubbla mot vår/höst..
Vi kan heller inte åka före våra födelsedagar som är den 18 och den 20 maj. Det är nämligen då vi (förhoppningsvis!) kommer att få ekonomiskt bidrag till denna resa. *s*
Det vi har att välja på är alltså att åka i slutet av maj eller under hösten, kanske september.

Nu överlämnar jag till Er kära bloggläsare att hjälpa till att bestämma hur vi ska lösa detta oöverstigliga, bekymmersamma beslut!

Jag säger då det, snacka om lyxproblem! :-D

Så var det med det

Oskar vaknade sjuk igår morse *pekar nedåt*. Hela dagen låg han mest och sov, varm som en kamin. Vaknade enbart för att kräkas och eventuellt dricka lite.
Den här dagen började ungefär likadant. Febrig och ont i halsen. Matt och trött. Inga kräkningar idag dock. Även denna dag har spenderats i sängen sovandes.
När han har varit vaken har han klagat på att halsen gör ont. Mitt på dagen hade han 39,6 i temp.
Under kvällningen upptäcker jag röda utslag på hans kropp och hals och av någon anledning dyker scharlakansfeber upp. Ber Tommy kolla upp det på Sjukvårdsrådgivningen. Alla symtom stämmer in.
En sväng in till akuten där halsprov tas. Jodå, mycket riktigt. Oskar har scharlakansfeber och ska nu äta penicillin i 10 dagar.

Nu väntar vi bara på att Elin ska bli sjuk. Dagisinskolningen får antagligen läggas på is den här veckan. För inte har vi väl sådan tur att hon skulle undvikit att ha blivit smittad?

Så var det dags för nästa..

I morse vaknade Oskar med feber och ont i halsen. Han sov länge och orkade sen inte vara uppe särskilt länge. Efter ett tag kom första kräkset. Och det har kommit mycket mer. Just nu ligger han och småslumrar och kollar på Turtlesfilm.
Svårt att veta om det är magsjuka eller om han kräks pga febern. Han brukar nämligen kräkas ganska mycket då han har feber. Är han däremot magsjuk brukar han inte ha feber. Det visar sig om det är magsjuka om vi andra börjar må dåligt inom kort.

Extra tråkigt är det att han blev sjuk just idag då han skulle haft barnkalas. :-( Han var så besviken och intalade sig in i det sista att han var frisk och att han visst skulle orka. Men så blev det inte förstås. Jag fick ringa runt till alla kompisar och tala om den tråkiga nyheten.
Nästa lördag blir det dock kalas. Om vi är friska då.

Lille sjuklingen.. En skål står brevid ifall han behöver kräkas..

Som ett brev på posten

Så kom den då, förkylningen. Efter tre dagar på dagis har Elin fått hosta och näsan och ögonen har börjat rinna. Som väntat alltså.
Det är väl såhär det kommer bli i början och det är lika bra att få det överstökat innan skolan drar igång i mars.

Inskolningsrapport

Nu har vi varit på dagis med Elin i två dagar. Den första dagen var det bara en timme och då var det enbart Elin och jag. Och personalen förstås. Idag var det tillsammans med fyra andra barn och i två timmar.
Båda dagarna har fungerat bra. Elin leker med leksakerna och med de andra barnen, så bra som nu 1 ½-åringar leker med varandra.. Jag försöker hålla mig någorlunda ur vägen så att hon får en chans att bekanta sig med fröknarna utan min inblandning. Hon springer dock och kollar mig eller ropar på mig titt som tätt för att höra efter att jag är kvar.
Personalen verkar bra och lokalerna är fina. Allt bra so far alltså.
I morgon blir det samma upplägg som idag, på måndag ska vi få stanna på lunch och sedan tror jag det var dags att lämna en stund på tisdag. Eller om det var på onsdag.

Fler rapporter kommer!

Oskar 5 år!

Idag fyller min stora pojke fem år. Tänk vad tiden går fort!
Det märks tydligt att vi har en stor grabb nu och inte ett litet barn. Under hösten har han lärt sig både skriva och läsa stora och små bokstäver. Han förstår mycket och pratar ofta som en liten vuxen. Vilket även kan vara en nackdel för honom. För eftersom han behärskar språket så bra och kan vara mycket förståndig så har vi kanske ibland för höga förväntningar på honom. Han är ju just bara en fem-åring. Och fem-åringar är som fem-åringar är. Need I say more? :-)

Jag är så lyckligt lottad som har honom i mitt liv. Han är det abslut bästa som finns (och hans lillasyster förstås! *s*). Han är snäll, kärleksfull, omtänksam, en jättebra storebror och rolig att vara med. Han kan mycket och snappar upp allt han hör, han är en hejjare på datorer och på att leka fantasilekar med sina Turtles och riddare. Han kan bygga en Batmanbil av Lego på 1000 bitar efter beskrivning nästan själv. Han är en drömmare och en eftertänksam filurare.

Oskar var starten på vår familj, min förstfödde som jag har älskat längst. Vad jag än är och vad jag än gör, finns han alltid i mina tankar. Jag älskar dig mitt hjärta, jag älskar dig hundra tusen miljoner miljarder gånger... och hundra gånger till! (Som han själv brukar uttrycka sig när han berättar hur mycket han älskar någon! :-))

Hoppas du får en riktigt bra födelsedag idag!

Min stora lilla flicka

I morgon är det Elins första dag på dagis. Jo, det blev dagis till slut, inte en plats hos samma dagmamma som den Oskar har. Som vi först ville. Men det här visade sig bli riktigt bra. Det är en nyöppnad småbarnsavdelning som ligger i samma lokal som den som Oskar går i.* Vi kommer alltså lämna och hämta på samma ställe och fastän barnen inte är tillsammans så känner Elin igen lokalerna och personalen som jobbar där. Det kommer också gå barn på småbarnsavdelningen som hon har träffat förrut och känner igen.
Och för Oskars del kanske det är bra att de inte går tillsammans? Hemma är ju Elin som en liten svans efter honom så han behöver nog ett break från henne på dagarna. *s* Plus att det mest är större barn hos dagmamman. På Elins avdelning är det enbart jämnåriga och det kommer hon ha mer utbyte av.

Men jösses, vad det känns i mammahjärtat! Inskolning redan! Hur gick det här till? Var det inte nyss som jag födde henne? Jag vet inte alls om jag är redo för detta!
Att Elin är redo tvivlar jag egentligen inte på. Det kommer troligtvis gå bra, det gör ju oftast det. Jag kan tänka mig att det kommer bli jobbigt till en början - då det är dags är att börja lämna henne där. Hon är ändå så himla mammig! Minst sagt. Det är vanligtvis övergående, men hu! vad jag oroar mig!

I morgon kommer det dock bara bli kul, hon kommer ha mig med sig och en hel avdelning med en massa roliga nya leksaker. Likaså resten av veckan. Får se hur det är tänkt veckan efter, det är då allvaret börjar...

I övrigt händer det så mycket med Elin för tillfället. Hon har börjat prata. Mycket. Det fullkomligt bubblar fram ord. De senaste dagarna har det kommit fram både två- och treordsmeningar.
Sjunga är också roligt. Gärna "I ett hus vid skogens slut" med rörelser till. Mora Träsk är favoriter. "Dansa" skriker hon vid TV'n och då ska Mora Träsk-DVD'n på. Sedan står hon och härmar rörelser och sång.

Ja, tänka sig att min lilla bebis har blivit en stor tjej. Ska både börja på dagis** och kan prata och sjunga! :-)

Elin är även en hejjare på att laga mat! Min lilla hjälpreda! *s*

* Oskar har en dagmamma med en lite annorlunda lösning. Han är inte i dagmammans hem utan i en lokal. Där finns, förutom Oskars dagmamma och "hennes" fem barn, en till dagmamma och dennes fem barn. Alltså är de två dagmammor och tio barn på en avdelning. Inte mycket till dagmamma mao, utan mer än mindre dagisavdelning.
Har funkat jättebra och vi är väldigt nöjda! Vi har t.ex. aldrig behövt lida av att dagmammans egna barn eller man är sjuka och således inte kan ha dagbarn hemma, utan lokalen är alltid öppen.

** Jag vet att det nuförtiden heter förskola! Men jag är gammeldags och har inte kunnat ändra mig på den punkten... :-)

Lillasyster

I morgon åker Matilda iväg till USA. Hon kommer vara borta i ett år och arbeta som au pair i New York. Eventuellt kommer hon komma hem en sväng i juni men det är ingenting bestämt. Alltså kommer det dröja länge innan jag får träffa henne nästa gång.* Vilket suger. Det här är ett faktum som har varit bestämt länge men jag har helt lyckats att förtränga det. Jag vet inte riktigt om jag tror på det riktigt än...
Ikväll förstod jag det ändå lite mer. Vi har varit till Uppsala och ätit avskedsmiddag nu på kvällen, lite släkt och lite vänner. När vi skulle säga adjö efter middagen var det, för vissa, det sista hejdået innan hon drar. Då slog det mig! Shit, det är verkligen i morgon hon åker!
Jag, Oskar, mamma, Sofia och mina småsystrars pappa kommer dock åka med till Arlanda i morgon för att se till att hon kommer med flyget ordentligt. Fatta att jag kommer gråta massor då! :-(

Lillasyster, vi kommer sakna dig så ofantligt mycket när du är borta. Det känns helt overkligt att åker iväg! Har vi någon gång varit ifrån varandra mer än någon vecka här och där?! Du hör ju liksom till huset! *s* Men du är värd att få komma iväg och uppleva saker och ting, uppleva ett helt nytt land. Du kommer komma hem med en mängd nya erfarenheter. Ta vara på den här tiden och var rädd om dig. Säg till mamma och resten av familjen att ge mig mycket pengar när jag fyller år så jag och Jenny kommer iväg. För då kommer vi och hälsar på dig! Och får jag inga pengar så kommer jag ändå! :-) Vi alla älskar dig!

* Lägligt nog fyller jag 30 år i maj, min kära vän Jenny fyller även hon 30 två dagar efter mig. Vi kommer önska oss pengar och enbart pengar för att kunna göra en resa ihop till New York, förhoppningsvis reser vi någon gång i vår, då kommer jag träffa systeryster!

Äntligen

Idag har vi städat ut julen. Hur skönt som helst. För hur mycket jag än älskar julen och hur mysigt jag än tycker det är med alla tomtar och ljus, så är det verkligen skönt att plocka ihop alltihop i kartonger och bära ner i källaren.
Så nu är huset nystädat och luktar gott. Nytvättade sängkläder, mattor som hängt ute i stormen hela dagen och luktar frisk luft och moppade golv. Moppade med såpa. Finns inget som slår det.

Påfyllning

Knappt hann vi äta upp julmaten som fanns kvar i kylskåpet innan det var dags för påfyllning. Idag har vi varit till Coop och handlat mer godsaker; kakor, maränger, grädde, bakgrejer och andra allehanda kalasprylar.
På onsdag får vi nämligen en fem-åring i huset. Och då blir det förstås kalas. Två till och med. Onsdagen är vikt åt familj och släkt, på lördag blir det barnkalas.
Ikväll är jag på jobbet medan Tommy tar ner alla julsakerna, imorgon ska det storstädas och sedan ska det bakas. Tack och lov gör farmor tårtor. Hon är en klippa på att göra goda och fantasifulla tårtor - till skillnad från mig.. *s* Hörde något om en Turtlestårta den här gången, det uppskattar med all säkerhet den blivande fem-åringen!

Det är bråda dagar detta. Jul, nyår och sedan födelsedag. Som tur är dröjer det ett tag till nästa firande. Japp, ända till den 22 januari då det är Tommys tur att fylla år! :-D

Gott nytt år!

Första inlägget på det nya året! Och ändå har det gått två dagar... *s*

Nyårsaftonen i det malinska hemmet var trevlig med god mat och god dryck. Vi var hemma hos oss tillsammans med Mattias, Jenny, tre av deras fem barn och morfar.

Menyn var följande:
Välkomstplock: små toastar med räkor och tryffelaioli ( skinka för Jenny som inte gillar skaldjur.. ). Fördrink.
Förrätt: Liten salladröra med bl.a. avocado och krabba.
Varmrätt: Potatisgratäng, fläskfilé, konjaksås och gorgonzolacremé. Småplock i form av vitlöksfrästa champinjoner, kikärtsröra, sallad.
Efterrätt: Mandelchokladtårta med glass och grädde.

Däremellan, före och efter dracks det vin, öl, cider och smirnoff ice. :-)

Barnen var glada och pigga hela kvällen. Vid 20-tiden däckade Elin och sov sedan som en stock, trots stojande barn och musik. Inte ens fyrverkerierna vid 12-slaget kunde väcka henne.
Oskar och Saga höll till inne på hans rum nästan hela kvällen. Inga vuxna fick vara där, vi blev snabbt utkörda vid dörren! *s*
Dom hade bäddad i extrasängen och tittade på film och åt chips och godis. Båda två var vakna klockan tolv och skålade i barnbubbel.

Allt som allt en mycket lyckat kväll!

Början på 2008 har också varit bra. Igår var det en ganska seg dag - förstås! - men vi orkade iaf med ett 1-årskalas på eftermiddagen. Det har gått ett år sedan lille Liam föddes! Helt otroligt...

Idag har Tommy och Oskar åkt till Uppsala för att gå på bio. Således har jag ett par lugna timmar nu när Elin sover och jag, för första gången på länge, är alldeles ensam!

Gott nytt år på er allesammans!