Den här veckan började ju bra. Eller inte. För det första är hela upplägget med en fyra-dagars-utbildning på PHS så tätt inpå den förra PHS-veckan, helt fördjävligt jobbig. Schemat för veckan är måndag 12-20, tisdag-torsdag 8-18. Vilket innebär en hel del bök med barnvakter och annat. När jag väl fixat till så att veckan skulle funka något sånär smidigt var jag redan utmattad och smått anti.
Hursomhelst. Tuffade iväg mot skolan i förmiddags. Strax efter Uppsala börjar jag höra konstiga ljud från bilen. Inte allvarliga ljud, men tillräckligt för att jag ska tänka att så här bör det inte låta. Bestämmer mig för att stanna på macken i Knivsta för att kolla. På vad är oklart.
Hinner inte tänka så mycket mer än så förrän det smäller till under motorhuven och det börjar ryka kopiöst mycket. Alla lampor börjar blinka hysteriskt och sedan lägger bilen av. Några sista dödsryckningar i form av rökpustar från någonstans där under huven, sedan är det tyst.
Bilen har jag rullat in lite snyggt vid vägkanten och varningstriangel ställs föredömligt ut. Som tur var hade jag Veronica efter mig så jag behöver bara vänta på motorvägen i max fem minuter innan jag blev upplockad.
Under dessa fem minuter hinner jag dock tänka många onda tankar. Och allt praktiskt som måste ordnas. Hur ska jag komma hem från skolan? Hur ska jag komma till skolan? Hur ska resten av veckan bli? Hur ska vi få hem bilskrället? Måste vi köpa ny bil? Plus den lilla detaljen med hur mycket allt detta kommer kosta...
Nu löste sig det mesta ganska bra. Jag blev som sagt upphämtad skitfort, jag fick låna en annan klasskompis bil hem, en bilmeck åkte och hämtade bilskrället och Tommy var och köpte en annan bil under kvällningen. Återstår således endast den lilla detaljen om vad kalaset kommer kosta...
Jorå, veckan kunde ju ha börjat bättre. Å andra sidan kan resten av veckan knappast bli sämre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar